HJÄLP

Har idag surfat in på en blogg VIRPI. Hon skriver och berättar om en tid i sitt liv när hon inte hade det så bra. Berättar bland annat om när hennes mamma gick bort. Och strax där efter hennes mammas sambo. Under denna tid var det mycket som hände i hennes liv. Detta gjorde att hon blev deprimerad.  Detta gav mig en tanke om hur jag har haft det i mitt liv.


När jag gick lågstadiet så blev jag och min syster mobbade. Vi blev kallad allt från: Tvillingen, Bachlund, Pannben. Detta gjorde att vi/jag fick ett väldigt dåligt självförtroende. Jag trodde inte helt enkelt på mig själv. Denna mobbning fortsatte även under hela mellanstadiet och högstadiet. Varje morgon kände jag att jag inte ville gå till skolan, allt på grund av mobbningen. Jag skyllde på allt från magont till huvudvärk. Men det var bara att bita i det sura äpplet och gå till skolan.

När jag sedan började gymnasiet träffade jag en klasskompis som visade mig en helt annan sida av mig själv. JAG har rätt att leva, JAG har rätt att säga vad jag tycker och tänker, JAG har lika stor rättighet att vandra på denna jord och andas samma luft som många andra. Denna klasskompis ställde även krav på mig att jag inte skulle inte lyssna på dem som mobbade mig. Det var ju lättare sagt än gjort.


Men trots allt så sitter jag nu här med en utbildning som undersköterska, jag tog studenten 1991.  Jag tror inte att jag har varit så stolt över mig själv som jag var den dagen.  Men det var till en del min klasskompis fördel. Hon gav mig en tro på mig själv.


Jag vet att jag inte är världens smartaste person. Jag är inte heller den vackraste tjejen i världen. Jag är inte rik. Jag har mina fel och mina brister. men JAG HAR RÄTT ATT LEVA I ALLA FALL.


Mitt dåliga självförtroende gjorde att jag inte vågade se på det motsatta könet. Okej jag har varit kär några gånger i mitt liv, det ska jag villigt erkänna. Men jag var rädd att jag skulle bli lurad av kärleken.

Nu lever jag tillsammans med VÄRLDENS OCH JORDENS UNDERBARASTE MAN. Min Darilng. Han har verkligen gett mig skäl att leva. Han ser mig för den jag är. Jag älskar den mannen mer än mig själv.


Det finns bara EN av mig.

Men MÅNGA av er.

Myspace Comments

Kommentarer
Postat av: Blondiie

ååå a du skriver fint!

såå gald du funnit en att dela livet med!

kramis

2009-01-22 @ 13:29:32
URL: http://blondiies.blogg.se/
Postat av: virpi dahl

När jag läser såna här livsöden så är jag så oerhört tacksam och glad att det finns människor med stort hjärta.

Att vara mobbad är så oerhört svårt och INGEN borde få det ödet.

(Jag var själv väldigt mobbad som barn,tacksamt offer antar jag)



http://virpi.blogg.se/2008/october/flickan.html



Precis som du säger så är alla lika mycket värda.

Jag har jättesvårt för människor som tar så lätt på ordet hata och mobbing.

Det är inte ok.



Det kommer att gå bra för oss..vi får inte sluta att tro på oss själva.

Massor av värme och kramar till dig.//Virpi

2009-01-27 @ 10:48:48
URL: http://virpi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Test