För 5 år sedan ungefär bodde jag uppe i Norrland (Piteå). Då var jag med i en sajt som heter Vilda Webben. Det är en sajt där man kan chatta med varandra. Det är lite svårt att förklarar sidan faktiskt. Men i alla fall, jag var med där, är det fortfarande.

Men det var där jag träffade min Darling. Han hade surfat in på min sida och sett att jag gillade Jerry Williams. Jag hade skrivit en hel del om detta. Nå väl han skrev ett mess till mig och frågade om det bara var Jerry Williams jag gillade, och jag svarade att det fanns annan musik jag gillade men för det mesta så lyssnar jag bara på Jerry W.
 
Dag efter dag, kväll efter kväll satt vi så och chattade med varandra. En kväll frågade Darling om jag hade sett Jerrys Show "Välkommen till folkhemmet". Men det hade jag inte, han frågade om jag hade lust att åka till Stockholm och se den showen med han, (han skulle betala min billjett). Feg som jag var så svarade jag att det tordes jag inte.  (Idiot)

Då svarade han att det kunde han förstå. Men vi fortsatte vårt chattande i flera veckor. En kväll när vi chattade så frågade han efter mitt telefon nummer och mobil nummer. För att visa att han inte skojade med mig så fick jag hans nummer samma kväll.

Då började min hjärna att gå på högvarv: skulle jag ge honom mitt nummer eller inte, kunde jag lita på honom, lurade han mig? Ja min hjärna fick arbeta. Men jag kom fram till att om han nu skulle lura mig så kunde jag alltid byta telefon nummer och aldrig mer prata med honom.

Sagt och gjort jag gav honom mitt nummer, både hem och mobil. Samma kväll skulle jag och min syster ut och svira med en tjej kompis åt oss. Jag sa det till Darling. Då svarade han att om jag ville så kunde jag alltid ringa honom när jag kom hem senare på kvällen. Men då sa jag att jag visste inte hur sent det kunde bli. Men han svarade att det spelade ingen roll hur sent det blev.

När vi (jag och min syster) senare denna kväll satt i bilen på väg ut med tjejkompisen, så pep det till i min mobil. Det var Darling som hade skickat ett SMS till mig. Han önskade mig en trevlig kväll.

Senare på natten när jag kom hem såg jag till min förvåning att det var någon som hade ringt. Så då lyssnade jag av min telefonsvarare. Det var Darling som hade ringt. Det enda jag kunde tänka på var:

Vilken urgullig röst han hade. Han talade om att han ville jag skulle ringa ur sent det än var. Så detta jag gjorde.

Tro det eller ej, men vårt första telefon samtal pågick i 17 timmar!!!!!!!!!

Vi pratade om precis allt. Vad vi ville med livet, våra tankar, ja gud vet vad.

Så på morgonen när vi väl hade slutat prata var jag så trött att jag nästan svimmade. Dessa telefonsamtal pågick under en månads tid ungefär. Och påskhelgen den 18 april 2003 var det första gången vi träffades live. Han tog bussen från Stockholm och till Piteå för att träffa mig. (Gissa om jag var nervös).

Men när jag såg honom för första gången klockan 06. 00 i Taxin, han hade tagit Taxi från Buss stationen hem till mig. Så föll jag som en fura för honom. Jag säger som kungen: DET SA BARA KLICK.

Även om vi hade pratat om allt mellan himmel och jord per telefon så fanns det mkt vi pratade om den helgen. Så kom dagen när darling for hem till sig. Och i ärlighetens namn kan jag säga att det rann lite tårar för mig då.

Och nu kan jag bara avsluta med att säga att den 18 april nästa månad firar vi 5 år tillsammans.

Han är min ögonsten. Mitt allt. Det bästa som har hänt mig.

Detta var lite kort om hur jag träffade min Darling.