Tjaba igen. Nu är Paltsmeten gjord. Så nu ska jag bara vänta ett tag innan jag fixar till dagens middag. Enligt min mormors recept så ska palten koka 1 timme efter det att sista palten är gjord.

Jag har googlat lite om namnet palt och hittade texten nedanför, Recepten som följer är inte det som jag använder mig av, det är lite svårt att skriva ner receptet eftersom att många har olika recept när det gäller palt.

Här följer en sammanställning från olika källor om paltens historia med gamla och beprövade recept. Att driva världens enda Paltzeria förpliktar, många turister frågar oss om paltens uppkomst och ursprung.

Så dels av ett eget intresse, samt i upplysningssyfte och service har undertecknad samlat lite historia och kuriosa om palt i allmänhet, men i synnerhet om Piteås nationalrätt Pitepalten.

Vi har även gett palten en ny dimension genom ett koncept med tjugotalet olika variationer.

samlade på en matsedel. Vi sätter en ära i att använda norrländska råvaror, varor från världens största skafferi; naturen.

Vad är palt?

Från begynnelsen ett grovt osiktat mjöl och vatten som blandades till en mjölklimp och kokades. Med nya råvaror, som potatis och andra ätbara förnödenheter förfinades matlagningen i takt med uppfinningsrikedomen för överlevnad.

Palt är något runt med inkråm, som går att koka.

Palt

Den norrbottniska palten är väl mest känd som Pitepalt. Det beror dock inte på att piteborna skulle vara mera paltbenägna än övriga norrbottningar. Nej den rätta förklaringen lär vara den att piteynglingar i seklets barndom var mycket rörliga av sig och förekom på ett otal arbetsplatser landet runt. På sina utflykter medförde de ofta hela väskor fulla med palt.

Det torde ha rört sig om s k flatpalt, alltså palt utan inbyggt fläsk, som är mycket hållbar och dessutom synnerligen god om den skivas och steks tillsammans med rimmat fläsk. Detta har det berättats, är förklaringen till uttrycket  "Pitepalt"

En bidragande orsak kan väl vara att namnet innehåller en allitteration - de båda delorden börjar ju på P. Det klingar faktiskt mycket bättre än Arjeplogpalt, Lulepalt eller Kypäsjärvipalt.

Det lär finna ett paltrecept för varje hushåll i Norrbotten och alla dessa recept är bäst.

Kändisen Pitepalten:

  

När potatisen gjorde sitt intåg i Sverige och Europa så fick den stor betydelse och den räddade många från svältdöden. Många gånger fick man vara glad om man hade en kaka bröd, några potatisar, en sillbit eller lite flott i en panna. Potatisen var viktig, en bit jord och en bra jordkällare så var vintern räddad.

  

Vi har inte haft potatisen så länge i vårt kosthåll bara ca 160 år, men under de åren har det hunnit bli många recept på potatisrätter, varav en del i Norrbotten som har blivit riktiga kändisar. Råvarorna var inte lika många och inte heller kryddor fanns det gott om, speciellt för oss i norra delen av Sverige, som hade långt till ostindiska kompaniet.

Fantasi och kreativitet var något som de duktiga husmödrarna hade. Även om råvarorna var få ville de ha något nytt att ställa fram på bordet. Tack vare det så har vi i dag många goda, enkla fina rätter som vi mycket väl kan bjuda på, men tyvärr har en del av dem fallit i glömska.

 En maträtt som dock inte har glömts bort är en av våra kändisar, Pitepalten, den serveras många gånger per år i de hem som ligger inom paltregionen.

  

Fråga efter ett paltrecept, det är inte lätt att få ett komplett, det blir mycket på en höft.

Palten görs på så många olika sätt, en del har både vetemjöl och kornmjöl, en del recept bara kornmjöl, lite kokt potatis eller enbart råriven potatis. Fläsket serverar man antingen stekt till eller så fyller man palten med fläsk rimmat eller färskt, allt efter tycke och smak.

Det kanske är därför som palten är så populär, man har mammas palt likaväl som mammas köttbullar. Men tillbehören som alltid skall vara med, oavsett hur palten görs, är lingonsylt, en bit äkta smör och mjölk.

Vi har mest odlat korn i norr medan man i södra delen odlat mera vete (klimatet) det har inneburit att vi fått en del likartade maträtter under olika namn. Palten har sin släkting på Öland. Den öländska kroppkakan är ljusare till färgen än palten från norr, beroende på att vår palt är gjord på mest kornmjöl.

Men palt är palt för norrbottningen.

Flatpalt och fetpalt

Palten, eller kamsen, som den kallas i de delar av länet som har Ångermanländska traditioner, kan indelas i två grupper: flatpalt (tunnpalt, flatkams) och fetpalt (fetkams). I den senare, men ej i den förra, har fett eller fläsk inneslutits. Paltens grundmaterial är en smet av kornmjöl, i senare tid ofta med tillsats av vetemjöl, vatten och möjligen något mjölk. Smeten formas till klimpar, som kokas i saltat vatten. Smeten kan ges olika tillsatser - man kan göra blodpalt, leverpalt, potatispalt och rompalt

Flatkams och fetkams

När kams skulle göras, slog man något vatten i ett större tråg, kamstråget, och öste dit mjöl.

Om det skulle bli blodkams tillsattes blod, skulle det bli pärkams reddes riven potatis ned i smeten. Kamsdegen arbetades med en sked, till den blev så fast att den kunde formas med händerna. Den tillklappade kamsen lades i en slev, som försiktigt stacks ned i kokande, saltat vatten. Kamsen fick ligga i sleven till nästa kams var färdig, den släpptes då ned på grytbotten.

Om hösten togs vid slakten tarm- och njurfetan till vara, och hängdes upp på en käpp till torkning. Under vintern användes denna feta att läggas inuti kamsen, som då kallades fetkams. I regel gjordes en fetkams för varje person i hushållet, flatkams utan detta inlägg gjordes i större antal.

I Dorotea uppges att smeten skall göras kvällen innan kamsen skall kokas. Smeten skall vara ganska lös. Smeten formas till bollar, som fyllts med fläsk, som kryddats med salt och kryddpeppar. Kokas i saltat vatten, gärna i flera timmar. Åts som festmat på fettisdagen.

Blogpalt, strykpalt, pattal eller blogpattal; skinnlöser (Fryksände).

En saltad tjock smet av ¨svette¨, blod, och rågmjöl formas till paltar av rund eller oval form, stora som franskbröd, vilka släpps i grytan en och en. Man doppar dem emellanåt i vatten eller rullar dem i mjöl på bordet, för att de ej skall klibba vid händerna. Med en tillsats i smeten av färsk dricka blir paltarna porösare.

 Nykokad och varm brukar strykpalten förtäras med smör till. En del förvaras någon tid i ett luftigt kärl, tråg eller såll. Stekes, uppskuren i halvor, i flott. Ätes med lingonsylt till eller som sovel på kaka. Brukar även skäras i tärningar, vilka stekta i en avredd och med salt och peppar kryddad blandning av mjölk och ister, förtärs som sovel till potatis. På botten av de kärl, vari strykpalten förvaras, brukar man lägga ett lager av halm, som drar fukten till sig.

Från Stavnäs, eller Värmskog, i Värmland härstammar ett gammalt hemsmitt paltmått, ungefär 1,5 dm långt och 1 dm brett, till formen elliptiskt. Det har ett bågböjt handtag som sitter fastnitat vid ändarna. Detta är det enda belägg för att färskpalt formats med mått.

 Blodpalt:

I blodpalten ingick, såsom namnet anger blod helst, i händelse av tillgång, svinblod; eljest vad man för tillfället hade. (fårblod, nötkreatursblod, kalvblod) Emellertid var valet ej alltid lika godtyckligt. På en del trakter ansågs svinblod oumbärligt. Vilket innebär att palttillredningen där var inskränkt till ungefär en gång om året.

 Rågmjöl ingick sällan i den nämnda mjölpalten, men var en så mycket vanligare beståndsdel i blodpalten. I norra Sverige användes även kornmjöl. Mjölet vispas i det varma blodet medan djuret slaktas, då görs smeten eller degen färdig, saltas och kokas snarast möjligt.

Blodpalten är  en av våra vanligaste och mest omtyckta allmogerätter.

En notis i Norrbottenskuriren för 29/7 1912 meddelar, att blodpalt, kams, förr kokades av blod och mjöl, senare med tillsats av riven potatis; inuti en torkad köttbit eller kalvnjure.

Mjölpalten: Tillredes och kokas i sin enklaste form som klimp. Men smeten görs fastare, nästan som en deg. Klumparna, Paltarna, formas med händerna som runda kulor eller tillplattade små kakor, vanligen större än vanlig klimp.

De ursprungliga ingredienserna är bara mjöl, salt och vatten. Mjölpalten förtäres i nödfall enbart, eljest med något såsaktigt, smör, stekt fläsk, mjölk, bär el . d.

Kornmjölspalt: finns omnämnd från Västerbotten, Ångermanland och Jämtland .

Från Västerbotten nämndes även Vetemjölpalt, en för denna trakt sen typ. Kamsen kokas vanligen i vatten, men även i mjölk eller t.o.m. ostvassla (blann, därav blannkams, från Ångermanland)

Mjölklubb kallas i Delsbo mjölpalten, när den hade form av en cylindrisk rulle, eljest mjölpalt.

I Mora i Dalarna har den namnet palt om den var klotrund, men klubban om den var tillplattad som en kaka.

Missmörkams, fetpalt, smörklubb och kroppkakor:

I mjölpalten inblandas i Delsbo, Hälsingland stundom missmör (messmör) och eventuellt något mjölk: missmörkams,. Med en tillsats av kall kokt potatis erhöll mjölpalten i Västerbotten namnet potatispalt.

Nu nämnda enkla mjölpaltstyp tillhör Norrland och övre Dalarna.

En annan form med inlägg har vidsträcktare utbredning. Exempel på sådan är Västerbottnisk fetpalt, vari läggas stora runda isterkulor, och riven potatispalt med inlägg av fläsk samt hälsingsk smörklubb.

Stort rykte om sig äger de Öländska kroppkakorna, och man möter ej sällan den uppfattningen, att kroppkaka i allmänhet är en maträtt av specifikt Öländsk ursprung.

Den kroppkaka vi känner från Öland är likväl ingenting annat än en föga ursprunglig form av mjölpalt med inblandning av potatis (liksom Västerbottenspalten) och varjehanda feta inlägg, räknade systrar och kusiner inom vidsträckta områden av vårt land.

Emellertid har den Öländska formen i senare tid vunnit allt mera burskap och blivit den i vidsträckta kretsar mest kända och uppskattade.

Beskrivningar över tillredningen av kroppkakor, mycket liknande dem från Öland, hava" lämnats från Gottland, Småland samt några norrländska landskap.

Till inkråm i mjölpalten (kroppkakorna) användes, i stället för fetare saker, ej sällan fisk.

Hos "sämre" folk på Öland inlades sill: Likaledes i Småland och hos Malungsfinnarna i Dalarna

I Hälsingland och Dalarna var det ett bruk att i palten inlägga strömming varav benämningen  strömmingsklubb.

Rågnklubb med fiskrom omtalas från Härjedalen.

* En egenartad variant av mjölpalt är bäntjeklubben som gjordes av rågmjöl behandlades med skållhett vatten, så att den sötnade som en limpdeg.

Den är besläktad med den i Härjedalen och Ångermanland förekommande sötklubben.

Mjölpaltens spridningsområde är östra delen av Göta- och Svealand  med tyngdpunkten förlagd till öarna och de mot dessa gränsande faslandstrakterna, vidare övre Dalarna och Norrland med tyngdpunkten vid kusten.

I recept från mitten av 1700- talet på kroppkakor läser man följande

"De ursprungliga Ölandskroppkakorna tillredas af rifen rå potatis, hvarifrån det derunder uppkomna vattnet afhälles, och så inblandas några kokta likaledes rifna potatisar. Deri saltas och inröres nu kornmjöl så att degen blir tjock, att man kan hantera den. Man formar nu denna deg i handen som en skål, och deri lägges sönderskuret salt fläsk och torkadt fårkött, sammanblandadt med peppar och om årstiden så tillstädjer gräslök"

Potatisen är en sen ingrediens i vår kost och palttillverkning;

Korn och vatten är de uråldriga ingredienserna, som kunde kompletteras med kött och bär av olika slag.

Blötan har tunnbrödet som förutsättning. Detta bröd, som bakades allmänt i länet utom i Tornedalen, har också kornet som basingrediens men har senare kompletteras genom olika tillsatser, som vetemjöl.

Till sin typ är tunnbrödet yngre än palten.

En yngre maträtt betraktas ofta som finare än en äldre och - även om det rör sig om minst århundraden- frågar man sig om inte detta förhållande har bidragit till att blötan är söndagsfrukost i många hem.

(Blöta är tunnbröd som man äter i en tallrik med kall mjölk och sylt - gärna hjortron.)

Under hösten 1964; Inbjöd Norrbottens museum och Pite-tidningen till en tävling om Recept från Pite-bygden och Pite-lappmark" Här nedan återges ett urval av de inskickade recepten.

Palt.

Potatis, råriven

Kornmjöl

Salt

I denna palt används aldrig kokt potatis. Paltbitarna doppas i skirat flott från en järnpanna, som stod mitt på bordet. I paltarna fanns ingen fyllning

Lökpalt

1 kg potatis, 2 kg kornmjöl

2 hg vetemjöl, 1 msk salt

2 hg sidfläsk, 2 hg prima kött

2 st skorpor, 1 lök, 50g

1 knivsudd vitpeppar, samt en aning ättika

Låt potatisen före malningen ligga några sekunder i kokande vatten. Arbeta ihop potatis med mjöl och salt. Tillsätt inget vatten i degen. Dela degen i 12 delar.

Fyllning: fläsk, kött och lök males tillsammans med skorporna. Krydda blandningen.

Baka in fyllningen väl i paltarna och sänk dessa ned i grytans kokande vatten med hjälp av en slev. Grytan minst åtta liter stor, bör innehålla så mycket saltat vatten, att paltarna blir väl täckta. Koktid 45 minuter.

Pitepalt:

8 hg råskalad riven potatis

3 - 4 medelstora kokta potatisar

1 ägg

3 dl mjölk

salt och kryddor efter smak

fläsk eller köttfärs i lämplig mängd

mjöl

Riv potatisen och tillsätt ägget, mjölken och mjölet till dess att degen är lämpligt hård.

Koktid 50 minuter.

Tjäderköttspalt:

1 kg kokt potatis

1 kg rå potatis

mjöl

3 -4 tsk salt

1 dl vatten
6 -7 hg tjäderkött och späck eller färskt fläsk

Mal potatisen, tillsätt salt, vatten och mjöl. Arbeta ihop till en lagom hård deg. Skär tjäderköttet eller fläsket i små tärningar och salta det efter smak. Dela degen i 18 delar och lägg en kött eller fläskboll i varje. Tryck ihop palten och rulla ordentligt - annars går paltarna sönder i kokningen. Koka palten ungefär en timma i saltat vatten.

Sillpalt:

3 små sillar fileas och benas

5 dl kornmjöl

3 dl vatten

Blanda till en smet som kavlas ut till platta avlånga kakor. En halv sill lägges i varje kaka. Dessa trycks ihop ordentligt, så att de avlånga paltarna blir hela. De kokas i saltat vatten tills de flyter upp. Serveras med messmör eller vanligt smör. Receptet räcker till sex paltar.

Strömmingspalt

1 kg strömming

2 -3 ägg

1 vit lök

salt, peppar

mjölk

vetemjöl

Strömmingen rensas, befrias från skinn och ben samt males eller hackas. Löken skalas, hackas fint och iblandas jämte kryddor, mjölk och ägg. Mjölet arbetas in lite i taget till en fast deg, som formas till paltar och kokas i saltat vatten tills palten flyter upp.

Smör ätes därtill.

Blodpalt:

1 l blod

0,5 l mjölk och vatten

1 msk salt

2 lökar

2 hg njurtalg eller späck

lika delar korn, råg och vetemjöl

Smeten samanblandas som till blodpudding. Så mycket mjöl tillsättes att av degen kan formas runda bullar, vilka kokas i saltat vatten en timme. Serveras med lingonsylt eller stekta fläsktärningar, mjölksås eller smält smör.

Rompalt:

2 hg rom, helst abborre

3 dl mjölk

1 ägg

6 dl vetemjöl

salt, peppar

Romsäckarna öppnas och rommen befrias från hinnor. Blanda sedan denna med mjölk, ägg, mjöl och kryddor till en lagom tjock paltsmet. Ta bollar med en stor sked och koka i saltat vatten. Servera med kallt persiljesmör.

Fiskkams eller romkams:

I kamsdegen blandas fiskrom, särskilt ansågs mörtrom bra. (Brännfors, Åsele)

Långpalt eller ugnspalt

När man hade bakugnen eldad i samband med brödbak kunde man göra flathandstora paltar på vanlig  paltdeg, som gräddades i ugnen. Innan dessa paltar åts, kokades de eller stektes i skivor.

Ugnspalten iordningställdes före avfärden till fäbodarna om vårssommaren.

(Bygdeträsk, Burträsk)

Risgrynspalt:

2,5 dl risgryn

2 l vatten och mjöl

2 ägg, 11/2 tsk salt, ¼ vitpeppar, mjöl

En ganska lös gröt kokas av gryn, vatten och mjölk. Äggen och kryddorna tillsättes och därefter mjöl, så att det blir en lagom fast paltdeg. Härav formas avlånga paltar, som kokas i saltat vatten omkring ½ timma.

Mespalt:

Sedan vasslan efter ostberedningen kokat ihop något, kokades paltar på korn- eller vetemjöl i mesegrytan. Detta var en i hela Åsele lappmark förekommande fäbodrätt. Vasslan kunde sedan kokas färdig till mesost.

 Klicka på vår paltmeny: så får ni tjugo- talet olika paltar till att botanisera i.

Paltzerian motell Öjebyhus; 

Stoltserar med ett rekord utöver det vanliga.

Sommaren år 2000, närmare bestämt den 6/6 på Svenska flaggans dag, så såg världens längsta sammansatta korvpalt dagens ljus. Företeelsen ägde rum i Öjebyn några km norr om Piteå i Norrbotten. Palten mätte 102,5 meter och var för det unika tillfället upplagd på ett specialtillverkat bord. Vi wokade palten och bjöd ca 1500 glada och hungriga Pitebor på det goda världsrekordet. Palten blev mätt och kontrollerad av representanter från byggnadsnämnden och statens lantmäteri i Piteå. Så om någon tvivlar på måtten, så finns de verifierade på ett sanningsenligt sätt.

Ha de gott...